Milstolpe 4 och 5, de tristaste..

Ja om man kan kalla det  milstolpar. Såhär i efterhand skall vi väl vara glada över att det är avklarat och att vi hinner bli friska till semestern. Men att folk frivilligt utsätter sina små för detta, det har vi fortfarande lite svårt att förstå.

Vi pratar naturligtvis om vattkoppor. Lovisa inledde lite trevande i början innan det slog till med full kraft. Noel lider fortfarande även om vi hoppas att han klarat av hälften av sin sjukdomstid iallafall.
Ja ja, vi har ju inte varit ensamma iallafall. Hela förskolan har legat däckad i princip...
Så egentligen skall vi väl vara nöjda, då vi både har haft lekkamrater under tiden och inga större roligheter har fått ställas in...nästan iallafall..

Så halva juni har gått och detta är vad vi har pysslat med verkligen hela juni:

Skoj...